Stora riksvapnet
Lika bra att börja från toppen, här i mitt eget “partiprogram”, och ge mig på själva statsskicket. Sverige är ju en monarki av födsel och ohejdad vana. På de uppåt tusen år som det har funnits ett Sverige har vi aldrig varit något annat. Traditioner är viktiga för ett lands sammanhållning och självbild. Dessutom gillar jag dem! Vi behåller alltså monarkin. Men den är i stort behov av att göras om till något som fungerar i den moderna världen. Att någon stackars Bernadotte föds till monark och får hela sitt liv stöpt i den formen, det är inte rättvist mot honom eller henne. Inte heller är det rättvist mot landet att ett av dess viktigaste ämbeten tillsätts av en genetisk slump. Anakronismen i detta är alla dessutom pinsamt medvetna om, varför monarkens roll är hårt beskuren så att han inte skall råka lägga sig i något som faktiskt betyder något. Förståeligt förstås, ur demokratisynpunkt och så där, men inte särskilt roligt, och egentligen inte mycket till monarki.
Gustav Vasa
Nej, vad vi behöver är en demokratiskt tillsatt kung eller drottning. En valmonarki, helt enkelt! Lugn, försök hålla inne gapskrattet en stund; det är inte så befängt som det låter. Vad skiljer egentligen en kung från en president? Mest det faktum att vi väljer att kalla honom för kung, plus en del pompa och ceremoniel. Presidenter kan för all del ha pompa så det räcker – se till exempel på Frankrike och USA – men på ett annat och (tycker jag) torftigare sätt. Krona, regalier, titlar, hovvakt, slott – allt det där som är så intimt förknippat med Sverige och vår långa historia, det behåller vi! Vad vore till exempel en Nobelmiddag utan kunglig glans? Det nya är bara hur vi utser den gubbe eller gumma som skall sitta på tronen. Så jättenytt är det förresten inte heller. När riket var ungt, fram tills Gustav Vasa införde arvsmonarkin, utsågs kungen genom ett val “bland frie män”. I praktiken var det väl bara en begränsad krets av stormän som var med och valde, men principen fanns där i alla fall. Poängen är hur som helst att med en demokratiskt vald monark kan denne ges riktiga, viktiga uppgifter och inte bara vara en galjonsfigur. (Mer om detta längre ner i texten.)
Jag föreslår följande grundpelare i den nya monarkin:
- Kungen eller drottningen av Sverige väljs i en allmän folkomröstning, för en period av tio år.
- Monarken kan bli omvald en gång, kan alltså sitta maximalt två perioder, tjugo år. Jag hoppas och tror att det normala blir att sitta två perioder, att sittande kung oftast gör ett tillräckligt bra jobb för att bli omvald. Det skapar stabilitet och långsiktighet.
- Precis som nu skall monarken ta sig ett kungligt namn och ordningsnummer som regent. Ingen “Kung Sven-Erik Jönsson” här!
- När som helst under ämbetsperioden kan monarken bli avsatt och ett nyval göras, om tillräckligt många kräver det. När perioden är så pass lång så är det viktigt med en “nödutgång” ifall monarken visar sig vara en kretin. Hur detta skall gå till får förstås diskuteras – det är ju viktigt att nyvalsmöjligheten inte missbrukas – men som ett första förslag kan man tänka sig att det behövs en miljon namnunderskrifter.
- För att komma i fråga som monark så får man inte ha varit aktiv i, eller medlem av, något politiskt parti de senaste tio åren. Kungen skall stå helt utanför partipolitiken!
- Kungen skall vara svensk medborgare under sin ämbetsperiod, och ha varit det under minst de tio senaste åren dessförinnan.
- Det kan komma att krävas flera steg i kungavalet för att komma ner till ett hanterligt antal kandidater. Detta är förstås lösbart – hur väljer man annars presidenter? – men jag har inte funderat närmare på detaljerna.
- Valet sker i så pass god tid att den nyvalde kungen eller drottningen hinner gå som kronprins eller kronprinsessa – “praktikant” – hos företrädaren under dennes sista år på tronen. Att vara monark är garanterat inte enkelt – Victoria till exempel har ju tränat sig för rollen hela livet – så det lär behövas en hel del upplärning.
- Som en av sina första åtgärder utser kungen en vicekung som skall hjälpa till med uppgifterna, och kan vara ställföreträdare i mindre viktiga sammanhang (lite som kronprinsessan i dag). Poängen är att denne vicekung skall tillfälligt ta över om monarken trillar av pinn innan perioden är över. Det tar ju alltid en viss tid innan ett nyval kan hållas. Samma krav vad gäller partipolitiskt oberoende etc skall ställas på vicekungen som på kungen. (Dock är vicekungen inte en del av det “paket” man röstar på, som i t ex amerikanska presidentval, utan utses alltså efter valet.)
Viktiga uppgifter nämnde jag ovan. Jag tänker mig att monarken, förutom att representera Sverige utåt (likt vår nuvarande kung) och värna våra svenska traditioner och särarter, också skall vara den yttersta garanten av våra värderingar och det som gör oss till svenskar. Dessa rikets grundvalar – våra friheter, rättigheter och skyldigheter, vår uppfattning om rätt och fel etc – bör finnas nedtecknade i ett dokument, ett slags konstitution. Den skall inte tas fram en gång för alla och huggas i sten, utan uppdateras med jämna mellanrum i en demokratisk process. Mer om själva denna konstitution i en senare text, men tanken är att monarken skall vara den som ytterst ansvarar för dessa grundvalar och processen att uppdatera dem, och som skall påtala närhelst de hotar att överträdas, till exempel av något politiskt beslut. För att kunna inneha denna maktposition är det naturligtvis helt nödvändigt att monarken är demokratiskt vald; förändringen av kungens roll förutsätter alltså att även valmonarkin genomförs.
Det är inte omöjligt att den här förändringen skulle bli mindre i praktiken än i teorin. Hölls det en sådan här omröstning i dag så misstänker jag starkt att Carl XVI Gustaf eller Victoria skulle vinna. De har en stark förankring hos folket. Dock är jag inte så säker på att någon av dem skulle ställa upp; kungen är jag nästan säker på inte skulle göra det. Jag tror aldrig att han egentligen har gillat att vara kung, och det kommer nog inte att dröja många år innan han abdikerar till förmån för sin dotter – om då inte valmonarkin hinner införas först!
Andra som bloggar om valmonarki:
Gotiska Klubben, Under Wermlandsörnen, Svensson, Tonårsmorsa, Frida Skoglund, Tradition & Fason
Länkar: GP, GP, GP, DN, DN, DN, DN, DN, DN, Berglins@SvD, SvD, E24, AB, AB, AB, AB, SDS, SDS, SVT, SVT, Facebook, NewsMill
Kul idé men det skulle alldrig funka. Låt tjabo sitta kvar!!
Kungen har all rätt att säga upp sin krona om det är det han nu vill. Kungen före honom var nära att göra just detta, men samtidigt var han gammal och sjuk. Till Olof Palmes stora olycka hann den dåvarande kungen dö så Palme fick aldrig bli president. Som hämnd såg han till att avskaffa kungens stora arbeten så att han blev- vad vi har just nu. Bara en symbol.
Det jag tycker är att vi ska låta kungen få tillbaka de arbeten han hade förut.
En annan sak.. om kungen eller nästa drottning skulle missköta sig så ska det vara möjligt att avsätta personen.. skillnaden mot vad som bråkas om nu är dock att monarkin inte ska tas bort men istället ska en ny familj sättas in. Alltså en slags valmonarki men ändå inte.
Tycker nuvarande kungen sköter sina uppgifter bra, och tror definitivt Viktoria kommer göra detsamma så hittills har vi inget att klaga på.
Nja, i praktiken har inte kungen haft några tunga uppgifter på många år. 1974 (tror jag det var, orkar inte kolla upp det just nu) ändrade man grundlagen så att den skrivna författningen äntligen stämde överens med hur det ändå var i verkligheten, nämligen att kungen inte hade något att säga till om. Det har han väl inte haft sedan Oscar II eller nåt. Så det var knappast Palme som avskaffade kungens makt.
Och min huvudpoäng är ju att om kungen skall få riktiga uppdrag och riktig makt, då måste han vara demokratiskt vald. Att ge stora befogenheter till någon som fått sitt ämbete av en genetisk slump vore inte vettigt, det strider mot grundlagens första och högsta princip – att all offentlig makt utgår från folket.
Men jag har absolut inget emot vare sig Carl XVI Gustaf eller Victoria. En av dem får gärna vinna det där valet, om de nu har lust att ställa upp. Jag tror att de skulle få folkets röst.
Vad gäller kungens rätt att avgå så tror jag att han drivs av sin pliktkänsla mer än något annat. Han skulle aldrig avgå förrän han var övertygad om att det fanns en bra ersättare redo att ta över. Nu gör det snart det, Victoria har fått ha sin ungdom i fred (nåja, lite mer än om hon varit drottning i alla fall) och är nu vuxen och beredd att ta över bördan.
Hej!
Att ha president är ingen vidare bra lösning till styresansvaret i något land. Därför anser jag att det med presidenter är förlegade tankar som inte löser någonting alls.
Tanken med Kung, eller Konung som det egentligen heter handlar just om det att vi INTE ska välja regenten.
När kung Saul i Gamla Testamentet blev vald till kung var det inte folket som valde honom pga sin röstsedel eller handuppräckning, eller genom något slags val, utan genom en Guds utsände som blint följde vad Gud hade befallt. Folket begärde förvisso en kung men det stod Gud ytterst att bestämma vem som skulle regera.
I andra världar som ex. Japan eller Kina har kungen eller Samurajen varit den starkaste eller smartaste, det är det sällan vid val.
Jag tror definitivt inte på en folkvald kung, då kan vi isåfall avskaffa monarkin och gå över till presidentskapets dumheter.
Jag tror fortsatt som du på gamla traditioner i ett styresskick, också i ett modernt samhälle. Sverige är som det är pga att vi är en monarki. Om nu inte kungen har officiell makt har han definitivt största inflytandet i Sverige. Varje gång han påpekar något han inte tycker om skrivs hans citat i alla världens medier och skapar en opiniónsbildning som ingen annan svensk kan mäta sig med. Som ex. när han protesterade mot Norges valfiske. Det orsakade folkstorm i grannlandet, t.o.m. Japan reagerade, svenskarna gick man ur huse för att demonstrera mot fisket, mm.
Inte har herr Reinfelt ett sådant inflytande, inte. Och dessutom över alla politiska barriärer.
NEJ, BEHÅLL MONARKIN SOM DEN ÄR!
Hej Markus!
Vi har nog olika uppfattning om vad en kung är. För mig är det viktigaste dels att han skall förvalta en lång tradition av svensk monarki och vara en enande symbol för landet, och dels att han, om han skall utöva verklig makt, måste ha folkets stöd. All offentlig makt i Sverige utgår från folket, det är grundlagens första mening och det moderna Sveriges högsta princip. Om kungen i sin nuvarande roll uttalar sig i politiska frågor som t ex valfiske så begår han tjänstefel. Han har ingen rätt att yttra sig, just eftersom han inte är folkvald men i egenskap av kung får ett enormt genomslag i debatten. Det hedrar Carl XVI Gustaf att han så ytterst få gånger har varit ens nära att bryta mot det där. Det kan inte vara lätt att knipa näbb hela tiden och, som ende svensk, inte få ha en åsikt.
Vill svenska folket ha kvar just nuvarande kung, eller någon annan Bernadotte, på tronen så får vi väl rösta på denne! Då bevarar vi den rådande ordningen men har ändå gjort om kungarollen till något som är relevant i nutiden.
Börjessons idé är värd att ta fasta på, och gärna utveckla än mer.
Först må man enas om statschefstiteln. Ordet monark lär betyda “ensamhärskare” eller dylikt. Alltså står det stick i stäv mot demokrati, dvs folkstyre. Hövding då? Tja, bättre än monark i alla fall.
Han/hon kan med fördel utses/krönas vid Mora sten. Platsen lär vara okänd idag. Men då kan en ny inrättas där man tror att originalet möjligen fanns.
Sedan får vi reglera begreppen prinsar och prinsessor. I en valmonarki kommer statschefsrollen att ha liknande villkor som i en republik. Alltså kan inte “rikshövdingens” barn räkna med statslön, bara för att de är dennes ätteläggar.
Immunitet gentemot brottsbalken kan inte tillåtas i en modern valmonarki.
Antalet tjänsteår kanske kunde motsvara Riksdagens två mandatperioder, dvs 8 år. Under den tiden kan vi låta hövdingens bild pryda frimärken, men inte mynt. De senare är i “evigt” omlopp, medan frimärken är kortlivade. Skulle hövdingen hemfalla åt lagbrott och straffas, så vore det osmakligt med mynt som ideligen påminner om bedrövelsen.
Arbetsuppgifter ska inte saknas för en sådan hövding. Han/hon ska få jobba för sin inkomst. Med vad? Det får nog utredas vartefter denna spalts meningsutbyten fortskrider.
Nivån på fester, parader och annat glitter kan följa det mått som republiker i vårt grannskap tillämpar.
Mora sten: Det låter tyvärr som om du inte ens itts läsa mitt inlägg utan bara direkt börjar propagera vidare för din kära republik. För allt du föreslår är ju helt i linje med republik. Poängen med valmonarki är att demokratisera statsöverhuvudet men ändå behålla så mycket som möjligt av traditionerna, symbolerna och “sagokänslan” hos vår anrika monarki.
Att jag använder ordet “monarken” så ofta är för att det är könsneutralt och jag inte iddes skriva “kungen eller drottningen” hela tiden. I praktiken kommer ju personen att benämnas antingen kung eller drottning, och sällan monark. Men själva styrelseformen heter ju monarki, och jag ser ingen som helst anledning att ändra på det bara på grund av ordets etymologi.
Kröning vid Mora sten har jag inget emot, det är en fin hälsning tillbaka till den förra perioden av valmonarki, men en förutsättning är väl att historikerna lyckas enas om var den platsen låg någonstans. När vi ändå är inne på den typen av traditioner så gillar jag också tanken på en Eriksgata.
Monarkens familj bör inte ha någon särskild status, det håller jag med om. Det är den personen som är vald, inte hela tjocka släkten.
Instämmer om att immuniteten bör tas bort.
Jag föredrar tioåriga perioder enligt ovan. Kungen skall sitta länge och borga för stabilitet, det är en del av konceptet. Dock som sagt med “nödutgång” om det skulle behövas.
Jo, jag vill absolut ha kungens/drottningens bild på mynten! Skulle det uppstå någon skandal så skulle mynten ändå finnas kvar, som ett minne av att den skurken faktiskt satt på tronen ett tag. Det ser jag inget problem med. Och troligen skulle mynten med den knugen få extra samlarvärde.
Arbetsuppgifterna har jag tagit upp ovan. Nej just det, det hade du ju inte läst…
Pompa och ståt skall vara som i en monarki, inte som i en republik. Det är ju en stor del av poängen!
Om det är så tänkt, att denna spalt är till för tankeutbyte, så må det kanske vara okej att monarkens arbetsområden skissas upp under samtalens gång.
Detta förutsatt att Börjessons idé är att betrakta som en avstamp för dylika tankeprocesser. Om inte, så tackar jag för mig och för ett vänligt bemötande.
Tankeutbyte med avstamp i mitt inlägg – ja, absolut! Att helt ignorera sagda inlägg, inte visa något tecken på att ens ha läst det, utan istället propagera för ett eget förslag – nej, inte här. Då får du skriva ett inlägg på egen blogg istället.
Börjessons inlägg är läst ord för ord. Det rör sig om mycket matnyttiga rader. Annars skulle jag inte yppa mina egna tankar på denna blogg, tankar som vill visa på varianter.
Ja, det stämmer att jag ser republikens fördelar och vill att landet ska vara uppbyggt på demokratiskt sätt ända till den högsta toppen. Härvidlag kan jag inte se någon skillnad på våra filosofier.
Att lägga in de pluspoäng som kan finnas i monarkin och göra en mix av det hela, synes mig vara en framkomlig väg.
Men min fattningsförmåga kan vara så bristfällig, att jag måhända missbedömt Börjessons idé. Därvid bör jag backa ut och istället vända mig till Republikanska Föreningen, RepF, vars uppdrag är att verka för avskaffandet av arvsmonarkin enbart, men inte att ta ställning till därefter följande statschef-institution. Hej då!
Det låter bättre det, Mora sten! Och du är självklart välkommen att “visa på varianter” av mina förslag. Jag tror att det jag främst reagerade på i ditt första inlägg var att du ville byta bort begreppet monark(i) och lägga det ceremoniella på republikansk nivå. Vad blir det då kvar? Som konstateras i texten är det ju inte så mycket mer som skiljer valmonarki från republik än vad vi väljer att kalla det, och “lullullet” runtomkring. De bitarna är som jag ser det inte förhandlingsbara.
Vad Börjeson menar är att vi kallar presidenten för kung eller drottning istället och behåller alla traditioner, attribut och ceremonier. Det är helt förkastligt att låta en pinsam, obegåvad fransk familj som är föga intresserad av Svenska traditioner ska ha monopol på ämbetet. Jag vill ha en kung/drottning men absolut INTE Bernadotte.
En av fördelarna i Börjesons förslag är att vi kan ge kungen presidentlik makt och därmed får kungen mer tyngd och Sverige ett mer stabilt och långsiktigt ledarskap.
Nuvarande kungahus ger ju INENTING annat än bandklippningsservice. Att kungahuset i sin nuvarande form är en fördel för exportindustrin är en myt. Den är snarare en pinsam belastning. Kravet för att bli kung ska vara vpl. eller reservofficersexamen för att kunna hantera Sverige i krig och kris och utöva makt över ÖBn som representant för folket. När Sverige väljer stadschef så gäller det en hel familj. Stadschefen blir kung/drottning, maken/makan blir prins/prinsessa.
modern rojalist: Ja, som sagt är det väl i princip vad vi väljer att kalla det, plus “lullullet” runt omkring, som skiljer valmonarkin från en republik.
Jag tycker att du är lite väl hård mot familjen Bernadotte. Att de skulle vara ointresserade av svenska traditioner är i alla fall inte sant. Har du aldrig sett de där programmen om vad kungafamiljen gjort under året, som brukar sändas vid jul? Och nuvarande kung tycker jag gör ett rätt så bra jobb i det tysta. Att vara oförarglig är ju i princip vad hans uppdrag går ut på, och det kan vara nog så svårt att i en så offentlig position bara knipa näbb och låta bli att yttra några åsikter.
Det finns väl knappast några siffror på det, men jag tror faktiskt att kungahuset ger fördelar för exportindustrin. Ett kungligt statsbesök ger helt enkelt mycket mer uppmärksamhet än ett icke-kungligt.
Att välja en hel familj snarare än bara en kung eller drottning tycker jag låter konstigt. Vad vore poängen med det? Möjligen skulle man, som i presidentvalen i USA, kunna välja kung och vicekung samtidigt, och då finns det ju inget som hindrar att monarkkandidaten väljer sin make/maka som vicekandidat. Men jag ser inget egenvärde i det.
[...] alltid är vi tacksamma för månadens inkommande blogglänkar: Stefan Lundkvist, Börjesson 1, Börjesson 2, Fri [...]
För min del känns den nuvarande modellen rätt bra och Bernadotterna får gärna fortsätta så länge de känner sig motiverade eller mot förmodan gör något riktigt dumt.
Däremot kan nog den beskrivna modellen vara värd att överväga om Bernadotterna lägger av. I så fall skulle en återgång till något slags valkungadöma vara intressant, tycker jag.
glömde ett INTE. De får förstås fortsätta så länge de INTE gör något riktigt dumt. Vilket jag dessbättre inte tror är någon risk
De får ju inte uttala sig, men det som sipprat ut ändå har varit rätt dumt. Låt Bernadotte flytta till Tensta så att Sverige kan få välja en Svensk folk kung och inte en bonde familj från Frankrike.
birkebein: Främsta poängen med att byta monarkimodell är att jag vill ge kungen utökade uppgifter och befogenheter. Det behövs en samlande kraft som värnar Sveriges kärnvärden, en motvikt till den alltför egenmäktiga regeringen, vars intresse för folkviljan tycks tämligen obefintligt. (Och då menar jag inte bara innevarande regering, utan allihop de senaste 30-40 åren åtminstone.) Och skall kungen kunna spela den rollen så måste han vara demokratiskt vald! Men därmed inte sagt att det inte kan bli en Bernadotte.
modern rojalist: Att Bernadotterna invandrade från Frankrike i början av 1800-talet måste väl ändå sägas vara preskriberat nu! Kan man inte räknas som svensk efter 200 år så kan man det aldrig, då är det bara Sven Tveskägg och gubbarna som kvalar in.